Vad är blockkedjeteknik och hur kan den förändra internet?

Blockkedjetekniken har revolutionerat vårt sätt att tänka kring värdeöverföring online. Det är ett system som möjliggör ett säkert och transparent utbyte av data utan mellanhänder och öppnar upp för nya möjligheter inom olika branscher. I den här artikeln får du lära dig vad blockkedjeteknik är och hur den kan förändra internet.

Vad är blockkedjeteknik?

Blockchain är en teknik som innebär att man skapar en distribuerad databas eller ett register som delas mellan noder i ett datornätverk. Även om det oftast är förknippat med kryptovalutasystem. där den spelar en nyckelroll för att upprätthålla en säker och decentraliserad registrering av transaktioner, sträcker sig dess tillämpning långt bortom världen av digitala pengar. Blockchain gör det möjligt att fixera data i alla branscher på ett oföränderligt sätt, vilket innebär att informationen inte kan ändras när den väl har lagrats.

Den största fördelen med blockkedjan är att den eliminerar behovet av att lita på centrala institutioner. Eftersom det inte finns någon möjlighet att ändra den information som lagras i blockkedjan krävs förtroende endast när data förs in i systemet. Detta minskar behovet av att förlita sig på mellanhänder, till exempel revisorer, som vanligtvis medför extra kostnader och är benägna att göra fel.

Sedan Bitcoin introducerades 2009 har användningen av blockkedjeteknik vuxit snabbt. Den omfattar nu inte bara skapandet av en mängd olika kryptovalutor, utan även decentraliserad finansiering (DeFi), icke-konvertibla tokens (NFT) och smarta kontrakt. Detta visar på blockkedjans enorma potential att omvandla traditionella finansiella system. Liksom många andra sektorer av ekonomin, genom att införa mer säkerhet, transparens och effektivitet.

Hur fungerar Blockchain-tekniken?

Du kanske är bekant med kalkylblad eller databaser. Blockchain har något gemensamt med dessa i och med att det också är en typ av databas där information matas in och lagras. Den stora skillnaden mellan en traditionell databas och blockchain ligger dock i hur data struktureras och hur man får tillgång till dem.

Den består av program som kallas skript och som utför uppgifter som är typiska för en databas. Såsom att mata in och komma åt information, samt spara och lagra den. Blockchain är distribuerad, vilket innebär att kopior av den lagras på flera maskiner. De måste alla matcha för att uppgifterna ska anses vara giltiga.

Blockchain samlar in transaktionsinformation och lägger in den i ett block, ungefär som en cell i ett kalkylblad. När blocket fylls upp bearbetas informationen av en krypteringsalgoritm, vilket skapar ett hexadecimalt tal som kallas hash.

Transaktionsprocessen – hur fungerar den och vad är Blockchain-teknik?

Transaktioner följer en specifik process, beroende på vilken blockkedja de äger rum på. Till exempel på Bitcoin blockchain, när du initierar en transaktion med din kryptovalutaplånbok. Applikationen som tillhandahåller gränssnittet till blockchain – en sekvens av händelser börjar.

I Bitcoin går din transaktion in i en minnespool. Där lagras den och ställs i kö tills en miner eller verifierare accepterar den. När den har förts in i blocket och blocket fylls med transaktioner. Det stängs sedan och krypteras med hjälp av en krypteringsalgoritm. Utvinningen börjar sedan.

Hela nätverket arbetar samtidigt med att försöka ”lösa” hashen. Alla genererar en slumpmässig hash utom ”nonce”, som betyder ”nummer som används en gång”.

Varje gruvarbetare börjar med en nonce med värdet noll, som läggs till den slumpmässigt genererade hashen. Om denna siffra inte är lika med eller mindre än målhashningen läggs värdet ett till noncen och en ny blockhashning genereras. Denna process fortsätter tills gruvarbetaren genererar en giltig hash, vinner tävlingen och får ett pris.

Att generera slumpmässiga hashar tills ett visst värde hittas är det ”proof of work” som det talas så mycket om – det ”bevisar” att utvinnaren har gjort jobbet. Den mängd arbete som krävs för att validera en hash förklarar varför Bitcoin-nätverket använder så mycket datorkraft och energi.

När ett block stängs är transaktionen slutförd. Ett block anses dock inte vara bekräftat förrän fem på varandra följande block har verifierats. Det tar nätverket ungefär en timme att bekräfta, eftersom det i genomsnitt tar strax under 10 minuter per block (det första blocket med din transaktion och de följande fem blocken multiplicerat med 10 ger cirka 60 minuter).

Det är inte alla blockkedjor som fungerar på det här sättet. Ethereum-nätverket väljer till exempel slumpmässigt ut en validerare bland alla blockkedjeanvändare för att validera block, som sedan bekräftas av nätverket. Detta är mycket snabbare och mindre energikrävande än Bitcoins process.

Blockchain decentralisering

Blockchain gör att data i databasen kan spridas över flera nätverksnoder – datorer eller enheter som kör blockchain-programvara – på olika platser. Detta skapar inte bara redundans, utan bevarar också datafideliteten. Om någon till exempel försöker ändra en post i en databasinstans kommer andra noder att förhindra det.

Med denna spridning – och krypterade bevis på att arbetet har utförts – är information och historia (t.ex. kryptovalutatransaktioner) irreversibel. En sådan post kan relatera till en lista över transaktioner (som i fallet med en kryptovaluta), men blockchain kan också lagra en mängd annan information, till exempel juridiska kontrakt, myndighetsidentifierare eller företagsinventering.

Enligt min mening ligger blockkedjans magi i dess förmåga att ge transparens och säkerhet utan ett centralt styrande organ. Det revolutionerar vårt sätt att tänka kring lagring och utbyte av värde och information.

Decentralisering minskar inte bara risken för förfalskning och attacker, utan demokratiserar också tillgången till data, vilket ger användarna mer kontroll. I en digital tidsålder där data är det nya guldet blir blockchain en viktig del i att bygga förtroende och säkra vår digitala framtid.

Transparens i blockkedjetransaktioner – vad är blockkedjeteknik?

Tack vare den decentralisering som Bitcoins blockkedja erbjuder kan alla transaktioner ses öppet med hjälp av sin egen nod eller blockchain explorers, som gör det möjligt för vem som helst att se transaktioner i realtid. Varje nod har sin egen kopia av kedjan. Denna uppdateras varje gång nya block bekräftas. Detta innebär att bitcoin i teorin kan spåras var den än befinner sig.

Till exempel har kryptovalutabörser tidigare hackats, vilket har lett till förlust av stora mängder kryptovaluta. Även om hackarna kunde förbli anonyma – med undantag för sin plånboksadress – är de pengar de stal lätta att spåra, eftersom plånboksadresser är allmänt tillgängliga på blockkedjan.

Är Blockchain säkert?

Blockkedjetekniken uppnår decentraliserad säkerhet och tillit på flera sätt. För det första sparas nya block alltid linjärt och kronologiskt. Det innebär att de alltid läggs till i ”slutet” av blockkedjan. När ett block har lagts till i slutet av blockkedjan kan tidigare block inte ändras.

Om du ändrar data ändras hashen för ett visst block. Eftersom varje block innehåller hashen för det föregående blocket, skulle en ändring i ett block orsaka en ändring i följande block. Nätverket skulle avvisa det ändrade blocket eftersom hasharna inte skulle matcha varandra.

Tänk dig till exempel att en hackare driver en nod i blockkedjenätverket och vill ändra blockkedjan för att stjäla kryptovalutor från andra användare. Om de ändrade sin kopia skulle de behöva övertyga andra noder om att deras kopia är den giltiga.

Fördelar och nackdelar med blockchain

Blockchain erbjuder precision vid registrering av transaktioner genom att automatisera verifieringsprocessen via tusentals datorer. Detta minimerar mänskliga fel och säkerställer korrekt registrering av information. Tekniken bidrar också till att sänka kostnaderna genom att eliminera behovet av mellanhänder. Banker eller notarier, bland andra, vilket är särskilt tydligt när det gäller transaktionsavgifter för kreditkort. Där blockkedjan, till exempel i form av Bitcoin, minskar transaktionsavgifterna på grund av att det saknas ett centralt styrande organ.

Decentralisering är en annan viktig fördel med blockchain, som inte lagrar data på en plats. Istället distribueras den över ett nätverk av datorer. Den här lösningen gör det svårare att manipulera data. Dessutom möjliggör blockchain snabba transaktioner, som fungerar kontinuerligt dygnet runt. Detta ger en betydande fördel jämfört med traditionella finansinstitut, som arbetar under begränsade öppettider.

Sekretessen för transaktioner på blockkedjan gör det möjligt för användare att vara anonyma samtidigt som verksamheten är transparent. Även om transaktionerna är allmänt tillgängliga förblir identifieringen av användarna skyddad. Säkerheten är en annan viktig aspekt. När en transaktion väl har godkänts och lagts till i blockkedjan kan den inte ändras utan att påverka hela nätverket, vilket gör det betydligt svårare att förfalska den.

Trots sina många fördelar står blockkedjan inför tekniska utmaningar, t.ex. kostnaderna i samband med den höga energiförbrukningen i proof-of-work-system, vilket innebär en hög efterfrågan på datorkraft. Transaktionshastighet och dataeffektivitet är också problem, särskilt jämfört med betalningssystem som Visa, som kan behandla ett mycket högre antal transaktioner per sekund.

Dessutom kan den integritet som blockkedjor erbjuder uppmuntra till olagliga aktiviteter som handel på svarta marknaden.

Statlig reglering är en annan utmaning, även om decentraliseringen gör det svårt att införa direkta förbud eller restriktioner för användningen av kryptovalutor. Rädslan för reglering minskar med tiden, särskilt när stora företag börjar acceptera kryptovalutor som betalningsmedel.

FAQ-avdelning – vanliga frågor och svar